200111

När jag sökte folkis tänkte jag att jag skulle ha så fruktansvärt mycket fritid och att jag skulle bli uttråkad och inte klara av min lilla by. Det har verkligen visat sig motsatsen, jag har så galet mycket att göra för tillfället.
Egentligen har vi ju rätt mycket fritid när vi har slutat skolan men alla ämnen vi har kräver övning för att klara av läxorna och komma någonstans. Så är de inte sång, piano eller kördirigering så är de teori, gehör eller stämrep som ska genomföras.
Missförstå mig nu inte med att jag är sönderstressad som jag alltid var när jag var hemma utan det här är stress som bara ger lycka.
Idag däremot har varit en kaos-dag och den är långt ifrån över.
Jag ska på en dag hinna med att sätta mitt solo, sätta våran afrolåt och planka färdigt den afrolåten jag har gjort, redovisa två sångläxor och en bluesimprovisation, packa, göra matsäck, handla, städa, tvätta klart, ha ett genrep med kören och rigga ned allt ljud innan jag kommer stupa i säng för att sedan vakna imorgon med världens leende på läpparna för då börjar nämligen en 10 dagar lång turne!
Det ska bli så fruktansvärt roligt, som vi har längtat.
Första anhalten är grästorp som ligger 40 minuter från lidköping sen kommer de bara tuffa på med spelningar hela veckan. De blir allt ifrån kyrkor till fängelser och gymnasier.
Så be gärna över oss den här veckan och att allt ska gå som planerat och att vi ska få ha kul tillsmans (vilket iförsej aldrig är ett problem haha)
Jag återberättar spelveckan när jag kommer hem om 10 dagar!

bless och kärlek!

160111

Du har räddat mig,
alltid funnits där.
Vid min sida var dag,
av din blick är jag sedd.

Fastän livet gör ont,
vill jag lita på dig.
Tro att du hör min bön,
att din blick är på mig.

Genom allt är jag din,
du finns här hos mig.
Jag är helt i din hand.
Du som ville mitt liv,
alltid finns du här.
Jag får vila i dig.

Lova Herren min själ.
Full av ömhet och nåd.
Du som gav mig mitt namn,
ja, din blick rör vid mig.

Det här är texten på en låt som heter Du har räddat mig och är skriven av Erik Tilling.                                        Jag älskar den här lovsången och jublar när jag tänker på texten.                                                                      Den guden som jag tror på har inte bara räddat mig utan han är också med mig genom allt.                               Det är en sån enorm tröst för mig att jag kan ta mig igenom allt som livet innebär med någon vid min sida.         
Så läs texten och tänk efter!

Bless


100111

Dagens bild blir en bild på alla dom som bor i min villa!
(När bilden togs skulle vi på mårten gås afton det är därför vi är så finklädda annars är de trasch folkis stilen som gäller hahah)

 
Fr vänster högst upp har vi: Erika, Lee och Maja!
Fr vänster längst ned: Sofia, jag och Elin!

Nu vet ni vilka som vandrar runt i min stuga kära ni!

bless!

070111

Det här bli mitt första inlägg under det nya året 2011.
Nu börjar tiden för min tid hemma rinna ut och jag har bara en och en halv dag kvar i stockholm.
Jag längtar så fruktansvärt mycket tillbaka till glimma för de känns som att en del av mig fattas.
Jag behöver få åka tillbaka och börja lära mig igen, jag blir så rastlös om jag inte får lära mig nya saker, puschas till nya mål och utmana mig själv.
Men snart så sitter vi där den lyckliga stockholmstrion påväg till vårat andra hem och våran andra familj.
Söndag 08:21 it is!

Men tiden här hemma har varit helt fantastisk.
Jag är så lyckligt lottad med världens bästa familj och vänner som man bara kan drömma om.
Tänk vad ni har fått mina nästan tre veckor hemma att bara flyga förbi.
Jag har fått njuta av att umgås med alla dom som ligger mig varmast om hjärtat.
Så tack för att ni har gjort mitt jullov helt otroligt.

Jag måste även bara skriva en liten parantes.
Det är nämligen så att jag har en vän som heter Jacob, i hans närhet så kan man bara inte sluta skratta.
Han har galna crawings för poslin, bestick, glas och sist men inte mins rosti på fot (små plast skålar som tydligen är helt gudomliga)
Det jag egentligen ville säga med de här är att igår så fick jag, Emma och Lisa äta med hans silverbestick och dricka bubbelvatten ur hans vinglas.
Jag tror inte att ni anar hur stort det är för oss att vi ens har fått röra hans käraste ägodel silverbesticken.. hahah
Så nu har jag nog kommit ett steg närmare vuxenlivet.

Bless!

RSS 2.0