annica

Nu är de gjort, planen som jag och nadja har smidit väldigt länge nämligen att åka till arlanda och överaska sarah och vinka av henne innan hon klev på sitt plan till japan.
Till allas stora glädje så hängde även madde med så vi bildade en grym trio..
Vi började våran färd vid kl.22.00 från spånga station och åkte till karlberg där skulle vi byta tåg för att åka till märsta och därifrån ta en buss men vad händer joo tåget är självklart försenat så vi missar bussen vi skulle åkt och får vänta i 20 minuter på nästa i märsta jag menar märsta vad är de för ställe och speccielt kl. 23.00 en månda kväll.. hmm... :P
Men efter mycket skratt så var vi väl framme på arlanda runt 24:00.
Andledninge att vi åkte så tidigt var för att vi skulle åka kommunalt och vi ville vara helt säkra på att inte missa sarah, de var ju en överaskning.
Men som dom 3 luffarna, madde hade sovsäck i en platspåse och kudde i andra och nadja hade massa gottisgrejer i en plastpåse plus kamera och dator och grejs så entrade vi arlanda.
Efter en inspektion av flygplatsen så hittade vi en grym rund soffgrupp som blev vårat hem under rätt många timmar.
Vi spred ut oss med alla våra grejer, mat, kakor, kuddar och allt vad vi nu hade med oss och lyckades till och med hitta ett eluttag så vi kunde kolla på film på nadjas dator.
Varenda människa som gick för bi kollade snett eller as garvade hahha de ägde tjejer<3
När klockan började närma sig 04.00 så begav vi oss ut mot inchekningen där hon skulle komma så då satt vi där först på golvet tills vi blev bortkörda och sen på en bänk och muppade oss med hjärtklappning för hela situationen.
Jag menar hon skulle ju kunna bli arg eller ännu värre hennes föräldrar skulle kunna bli arga.
Men i sista sekunden (ja men de e ju sarah vi pratar om) så kommer hon ÄNTLIGEN runt 05.00...
Hon ser chockad men lycklig ut (med tanke på att nadja 10 minuter tidigare hade grunlurat henne i ett telefonsamtal att vi var hemma hos nadja och kollade på film) att vi var där!
De kändes jättekonstigt,härligt,hemskt,förväntasfullt,galet,otroligt,overkligt att se henne gå igenom gaten ifrån oss påväg mot sitt förmodligen största äventyr någonsin.
Jag försökte att inte gråta jag menar de är inte min grej men nej jag klarade de inte jag grät...
Men som sagt nu ska vi tänka framåt att hon kommer hem!!! wohow imorgon är de bara 364 dagar kvar!
(nadja om de läser de här så har jag jour, glöm int de!)

Efter vi hade vinkat av henne så fick vi som tur avr skjuts av hennes föräldrar hem så vi behövde inte åka hela den kommunala vägen hem!
Så blev vi avsläppta hos jonis som jättesött gick upp och gjorde toast till oss, å ja jonis jag är evigt tacksam!
Sen sov vi där i typ en timma sen var de bara för mig och nadja att springa till bussen och åka till skolan där en två timmar lång enegelskalektion väntade mmm.... verkligen... usch mina ögon kändes som fulla med sten....
Men de va de värt!!!
Tack tjejer för en grym natt<3

Nu ska jag plugga naturkunskap om jag inte somnar över böckerna!
Hoppas ni har de bra och jag ÄLSKAR de nya tillskottet med komentarer , fortsätt!!
(natta jag älskar dina med :P)
<3<3<3

 sarah, nadja och jag, love you!! (madde förlåt ska dedikera ett inlägg till dig vännen <3 )