210910

Jag börjar tro att jag har blivit galen eller har jag kanske bara hittat hem?
Nu ikväll så tog jag, Lisa och Paula en kvälls powerwalk i skogen och då kom jag på mig själv att prata om hur vacker skogen är och hur fridfull jag blir av den. Några steg senare så började jag prata om att jag kunde se mig själv och min kommande familj i en söt villa i en mindre stad. Jag börjar undra lite över mig själv. De kanske är så att jag egentligen vill ha ett sånt liv i framtiden bara de att jag aldrig har greppat det eller att jag har sämre självinsikt än vad jag själv förstod. Min slutsats är ändå att jag är rädd för mig själv. Allting blir så himla gulligt här. Alla är ödmjuka och kärleksfulla mot varandra, det är en sån fristad.
Men jag tror att jag måste få åka hem till stockholm en sväng snart för att inte bli helgalen hahah
Det allra roligaste är att jag alltid har varit motståndare till "frikyrkolivet". Du går ut gymnasiet, går bibelskola/folkis med musikinriktning, träffar mannen/kvinnan i ditt liv som du gifter dig och skaffar barn med, när man flyttar hem utbildar man sig till socinom, lärare eller sjuksköterska och lever i en söt villa i en liten stad med sin familj. Det har alltid varit min mardröm. Men jag har kommit på mig själv, jag går folkis och jag vill kanske utbilda mig till socinom... herregud vart är jag påväg?!? hahah

Dagens flummiga tankar^^
Slutsats: Jag älskar mitt liv!

bless<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0